AMULWE KOM ÜNGEÑKO ELELENEW PIAM CHEMKÜN EPEW CHAFKÜN TXAPÜM
ÜNGEÑKO WALL MAPU CHILE

español

 
WE: tüfa rulpadunguy wingka dungun mew küme kimel Janice Glime tañi dungun “Briofita tañi elel tañi küme feleam ka kimneal” (inelechi edición pengelün mew)
 

Foro üngeñko (Chilebosque)

Tati pu txoy ngey:

                 

       
Racomitrium
     
 

Tüfachi wall mapu Chile pengefüy inaltu mew pura pataka fillke üngeñko. Fentxen engün txemkey re wall willi Sudamerica pingelu mapu mew. Tüfachi pu üngeñko re wall willi mapu txemkeyngun doy che rume ngelayngün, feymu müna kümey amayenman tañi niemom mongen engün. Femngechi topafüy tañi kimngefel tañi ad ka tañi feyentun niel.

Ka femngechi ka tañi powtuwmom pura pataka kakewme ünkeñko txemkülelu wall mapu Chile mew, ka müley kechu pataka kakewme hepaticas ka antocerotes, kom engün dewmayngun kiñe warangka küla pataka kakewme itxof kachu (briofitas) tañi wall mapu ngeal. Tüfachi pu rakin powülmayngun 20% kom tüfachi pu kakewme karü kachu txemlu willi mapu Chile mew (kechu warangka pataka) kakewme vascularnechi anümkan doy warangka küla pataka (1.300) kakewme itxof kachu (briofitas)= ka fey kayu warangka meli pataka (6.400). Kañpüle, Brasil mapu mew, tati wall mapu doy mülemom fill kakewme ngükü kachu mew (biodiversidad) kom wall mapu mew, tati doy küla warangka pataka mew kakewme itxof kachu tati nielu tañi mongen powüy engün püchün müten 5% kom taiñ anümkan niel wall mapu mew kechu mari pura warangka (58.000).

Kom tañi awükanefiel tati pu anümkan uwe mapu Chile mew, doy küme rangin mapu mew, ka taiñ fill antü dewmanen, kuñuwtuleiñ tañi apümal doy kom tañi pu anümkan mülelu ka elunetew chemkün uwe adümkan.

  Sphagnum falcatulum
   
     
weymouthia mollis

Müna weda, tüfachi pu kimün mew tañi üngeñko petu müna wedali kom tati pu rakin mülelu re powülngetuy. Müley pengelün dungun adkawlu chumngechi nüngeki üngeñko kuyfi mu, ka petu mülelay chafkü duam regional chumküleyal tañi pu txokiñ ka duamngelay ka kidukünungey tati pu chafkü karü kachu kom tati monografias ka duamwütxaley tañi Chile tañi kidu taiñ rekülwe tañi ngüneltungefel wall Chile mew. Fachantü ka fanten mew petu fentxeley metu ngüneltungelay chumkülen feymu ngelli, feymu fentxe küdawngey tañi pelotungeal tati pu kakewme fillke anümkan: Sphagnum, Schistidium, Campylopus, Dicranoloma, Ditrichum, Syntrichia, Barbula, Didymodon, Bryum, Pohlia, Macromitrium, Ulota, etc.

Tati fey müten karü anümkan üngeñko Chile mew nielu küme pengelal ka kimngeal tüfeychi pengelün tañi chillkatulel Harold Robinson chew tañi mülemum tati pu üngeñko changkiñ Juan Fernandez mew(1975), ka tañi pengelün tañi pu üngeñko mülelu changkiñ Navarino mew tañi dewmal Bill Buck (2002), ka tati pengelün üngeñko nengemum tati mülewe biologica Senda Darwin, Chilwe tañi dewmal, Juan Larraín (2007).

Fachantü mew tati pu chillkatukelu newe mülelay feychi pu anümkan Chile mew mülen mew re epu chillkatue ruka tañi wall mapu Chile mew chew tañi dewma nengemom briologia: Museo Nacional de Historia Natural mülelu Santiago waria, ka tati Departamento de Botanica, mülelu Universidad de Concepción. Tüfachi universidad niey tati trepümken üngeñko doy alüchi wallmen (epe epu mari warangka kakewme trapüm) ka doy niey fillke ka lipüm briología tañi biblioteca Chile mew. Fey engun nüy epu ngüdel: kiñe nüy “Goffinet Lab" tuwülu Universidad de Connecticut, kafey nüy tañi ngüdel kiñe txipaw kom niemum Dr. Storrs Olson tañi biblioteca briologica (Smithsonian Institution, US) kafey nüy tati alwe püllü Dr. William Hoe (Honolulu, Hawai), ka nüy kiñe tuwülu Jardin Botanico Nueva York mew, ka fey nüy kimeltuchefe Henry O. Whittier tañi trapümkan (University of Central Florida).

Tati pu rupachi pu txipantü doy ingekonüy üngeñko kom wall mapu fill duam nga wellngi tati pu txokinche ka tañi duam tañi konkülemum Chile mew, niefüy fentxen kellun chumngechi doy küme chillkatungefüy tüfachi pu fillke anümkan.

Tüfachi pengelün duamyeni tañi kellual tati pu küpa witxampüramnelu kimün chemngen tati chafkükan txüko itxof kachu mülelu Chile mew, tañi kimal chumngechi amulngeken ka ñimingeken tati pu üngeñko, elunefiel chemkün inayentun ka pelotun tañi duamnetual chemkün, aywiñ tañi kintulngem ka pengel, chumngechinen feyentun, tañi chumngen tañi mongen feychi mapu mew (biogeografico pingelu), püchüken tañi adümngen briologico taiñ wall mapu mew, chem duam elelfi pu üngeñko tati pu che, kiñe txipawpuan dungu chumkülen taiñ bibliografia tañi kakewme anümkan mülelu Chile txokiñ mew.

 

 

 

 

 

Juan Larraín 2006-2012

Traducido al mapudungun por Kuntreman y Rodrigo Becerra

Creative Commons License

 

Tati pu yewün mülelu tüfachi pengelwe mew ñi rume topafüy tañi püneyal welu nielu tüfachi pu ngünen Creative Commons. Chuchi pünel wewam kullin wüne ramtudungulu tañi ngen dungu.

 

Wirikünuaymi tüfachi chillke:

Larraín, J. 2012. Musgos de Chile. URL: http://www.musgosdechile.cl (denchu tukuymi tati chunte konün tami pemuam ka allkütumuam tati dungu)

     
 
Pu witxan